oobnelle

Något av det bästa jag åstadkommit denna sommar måste vara det att jag insett att jag faktiskt kan jogga på morgonen, och att jag dessutom mår bra av det och inte blir spyfärdig eller på annat sätt omtöcknad.

Nu är jag tillbaka i hemstaden igen och igårkväll satt jag till sent och roade mig med Eniros karttjänst: "mät sträcka".  Jag mätte upp den ena löprundan efter den andra och har nu ganska bra koll på hur långa de olika rundorna är. Så i morse klev jag upp ur sängen när klockan ringde och klädde på mig träningskläderna och snörde på skorna. Det var dags att testa en av de nya rundorna.

Jag gav mig iväg ner mot det natursköna Evedal och med Manu Chao i mp3:n var det bara till att mala på. Benen var inte alls så pigga som de varit den senaste tiden utan det gick ganska tungt och segt till en början men efter ett par kilometer kändes det lite lättare. Det var som om kroppen behövde lite tid på sig att komma igång. Vägen ner mot Evedal och slottsruinen på Kronoberg var otroligt vacker och det var nerförsbacke och medvind nästan hela vägen. Detta innebar även att när vägen sedan vände hemåt igen var det mestadels uppförsbacke och motvind... Jag gav dock inte upp utan malde långsamt på hela vägen och nu sitter jag här och känner mig riktigt nöjd efter att ha startat dagen med en joggingtur på 1,2mil!

 Tack Eniro...