Ensamheten

Ensamheten
ibland så hett eftertraktad
och ibland så
outhärdlig

Den ligger och gnager inom mig
gnager som en liten vårta
så liten men ändå irriterande
och ack så kännbar

Som människor föds vi
med
en kropp
bestående av
två halvor
Vi föds med
två armar
två ben
två ögon
En kropp
men två halvor
Den ena en spegelbild av den andra
inte nödvändigtvis exakt lika
(ofta inte)
men ändå ganska lika
och dessutom
samspelta

När ensamheten
är som mest tydlig
och som mest kännbar
saknar jag den där andra halvan
En andra halva
En person som är
min andra halva
och som skulle göra mitt liv
mindre fragmentariskt

varje gång jag kommer hem
känns det som att gå in i en vägg
en vägg av ensamhet
Även om jag varit ute hela dagen
och haft roligt
och träffat trevliga människor
så är det ändå alltid
ensamheten
 som väntar där hemma

Här är så tyst
Det enda som hörs
är klockan som tickar

TICK
TACK

Att ständigt ha ljud på

radion
tv
internet
musik

är ett sätt
att stänga ute tystnaden
men inte ett sätt
att bota ensamheten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0