Att dela med sig av sina tankar och delar av sitt liv utan att veta vem det är man delar med sig det till

Det är lite faschinerande ändå
hur saker och ting
av någon konstig anledning
är kopplat till vartannat

I lördags var jag på ett mycket trevligt kalas
och
träffade där en person jag inte träffat på ett bra tag
Bland det första han sa till mig
var
att
han läst min blogg

Jag blev lite överraskad
eftersom jag inte riktigt föreställt mig
att
någon annan än de närmst sörjande
ids ta sig tid att läsa vad jag skriver

Tydligen är jag nog lite naiv
i min föreställning kring
spridningen av min lilla blogg

Personen i fråga hade hittat hit
då han googlade
"Konsten att vara människa"
och
idag fick jag höra från JP och EF
att
de googlat
"examensbankett"
och
att min blogg då dök upp bland de första träffarna

Jag tycker att detta fenomen
är
både faschinerande och lite läskigt

Att dela med sig av sina tankar
och
delar av sitt liv
utan att veta
vem det är
man delar med sig det till
kanske är
mycket dumdristigt
eller
så är det kanske
till och med
klokt

Inte vet jag

Någon kommentar?

Kommentarer
Postat av: Lotta

Du kan ju i dina inställningar för bloggen bocka i en liten ruta om du inte vill att bloggen ska synas via söktjänster som ex google. men visst, det som skrivs hamnar ju ändå, på nåt, där ute i cyberspace för folk att läsa, det ska man väl ha i åtanke.. :)

2010-04-28 @ 09:15:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0